Tidningsmorsa

Jag är inte pepp på bokläsning just nu, bara på diverse magasin med olika grad av ytlighetsfaktor. Ju högre desto bättre, kan man säga. Mama till exempel. Det här med Mama är tydligen en issue för folk (mig inräknad), för att den är så mycket...ja, Martina Haag och Pernilla Wahlgren. Yta, karriär och flärd utan förankring i vanliga morsors liv. Men måste man nödvändigtvis vilja ha det då? Jag har bestämt mig nu, Mama ska bli min nya föräldratidning. Hejdå Vi Föräldrar! Tack för det här året, men nu vill jag ha Pernillas cheesecakerecept och bilder på snygga märkeskläder för småungarna. (Det faktum att jag verkar ha svalt myten om att man måste läsa en föräldratidning bara för att man är förälder, spar vi till en annan gång. Är man en tidningsjunkie som jag så är alla anledningar till att ta sig an nya genrer okritiskt välkomna.)

Mama vs Vi Föräldrar är lite som TV3 kontra TV4, tänker jag. Jag har alltid gillat trean för att "what you see is what you get" och jag vill oftast ha det jag ser när jag kollar på TopModel. TV4 är ett ständigt mittemellan, och istället för att bli en bra mix av högt och lågt så blir det...ingenting. Det i sig är väl i och för sig rätt lågt. Lite så är det med Vi Föräldrar också, som liksom ska vara så seriös och politiskt korrekt (vilket inte rimmar så bra med att en galen dansk biologist är deras främsta uppfostringsikon) och samtidigt glättiga med shoppingtips och ditten & datten. Sorgligt att säga, men ett nummer av Vi Föräldrar är faktiskt nästan alltid precis samma som numret innan. Nej, då drömmer jag mig hellre bort (stor plånbok! lyckad karriär! snygga kläder till mig och barnen!) med Mama, precis som med alla andra glättiga magasin som jag konsumerar.