Love & luxury

Jag är så förälskad i en tant på mitt jobb, hon är helt fantastisk. Jag skulle så gärna vilja skriva vad hon heter för hon har ett så romantiskt och häftigt namn, men det får jag ju såklart inte göra (det är franskklingande och så exotiskt med tanke på att hon är västerbottnisk bondmora). Igår hade hon fått lyxiga presenter, en lotion från Crabtree & Evelyn och en Dior-parfym bland annat. Dior-parfymer är for the record inte särskilt vanliga på äldreboenden (kanske på nåt privat ställe, hospis eller nåt ställe som heter något med suffixet "-gården"?). Vi öppnade och luktade tillsammans, om rosentvålen sa hon att den luktade gammaldags. Hon är över 90 år och cancersjuk, men varje gång jag frågat henne hur hon mår lägger hon pannan i veck och tittar undersökande på mig och säger: "Men hur är det med DIG då?" Hon är högkyrklig, som så många andra här, men jag kan se (det känns, det är sådant man lär sig att urskilja) att hon är av den sorten att hennes goda hjärta går före den religiösa principen. Imorse sträckte hon upp sina armar och kramade mig när jag kom med hennes mugg fil. Det är inget ovanligt med kramar i mitt jobb - jag kramas och håller handen hela dagarna - men det är något särskilt med de som inte är dementa. Jag önskar att jag hade tid att sitta i timmar och bläddra i Hemmets Veckotidning med henne, varje dag. Jag vill höra mer om hennes brunspräckliga katt som satt på pass och väntade på ljudet från mjölkmaskinen. Den kvinnan kommer att krossa mitt hjärta, var så säker.