Väntan vid luren

Åh nej, jag bildgooglar konst igen (enskilda konstnärer eller särskilda motiv). Det brukar betyda att jag har tråkigt, men lurar mig själv att tro att jag bildar mig. Jag kommer iallafall aldrig ihåg något jag har bildgooglat, så det bästa vore om M kunde svara i telefonen och jag kunde get going med resten av kvällen. Jag verkligen avskyr min oförmåga att göra något vettigt medan jag väntar på besked i olika frågor, medan jag väntar på en färdig plan för exempelvis dagen efter. Exakt vad är det som hindrar mig från att börja skriva en recension nu till exempel? Men det går inte.

Och jag lider inte av vanföreställningen att det finns kramar som är dementa och kramar som inte är det. Det var ett hederligt så kallat syftningsfel. Se nedan. Jag bjuder på det idag.